Historia om Kabelfabriken
Kabelfabriken är ett hus med tusentals berättelser vars historia sträcker sig över 100 år bakåt i tiden. Det har varit ett ställe för tillverkning av kabel, gummi och stordatorer – och numera även för oförglömliga kulturupplevelser.
1885
Bergsingenjör Fredrik Idestam grundar en “trälumpsfabrik”, Nokia Aktiebolag, nedströms forsarna i Tammerfors. Nästa årtionde kommer ett nytt träsliperi att grundas i Nokia.
1898
Suomen Gummitehdas som tillverkar bl.a. galoscher grundas i Nokia. Fabriken köper konkursfärdiga Nokia Aktiebolag år 1910.
1912
Den 26-åriga ingenjören Arvid Wikström grundar Finlands första repslageri: Suomen Punomotehdas. Fabriken är belägen på Varvsgatan i Rödbergen.
1922
Suomen Gummitehdas köper bolaget som ändrat namn från Punomotehdas till Finlands Kabelfabrik. Detta skapade en koncern av tre självständiga företag som tillverkar olika produkter.
1939–1943
Företagets andra verkställande direktör Verner Weckman, tvåfaldig OS-vinnare i brottning, inleder byggandet av den nya fabriksbyggnaden i Sundholmen. Den nya kabelfabriken planeras av arkitekt Wäinö G. Palmqvist. Den första U-formade byggnadsdelen byggs.
1944-1948
Kabelfabriken producerar nästan 6 % av krigsskadestånd som Finland betalar till Sovjetunionen efter kriget.
1947–1948
Flygeln mot Tallbergsgatan byggs.
1952–1954
Södra flygelns östra del, Sjökabelhallen, förlängs med 71 meter. Byggmaterialet är kalksandtegel och som nybyggt är huset vackert vitt med en volym på 262 000 kubikmeter och en golvyta på nästan 56 000 kvadratmeter. Kabelfabriken är landets största byggnad ända in på 1970-talet.
1960
En elektronikavdelning och en datacentral inrättas vid Kabelfabriken dit Finlands första stordatorer kommer att beställas. Datacentralen är startskottet för datavetenskapens utveckling i Finland och kallas för Sundholmens universitet.
1967
Oy Finlands Gummifabrik Ab, Nokia Aktiebolag och Finlands Kabelfabrik Ab slås samman till Nokia Ab, senare Nokia Abp.
Kabelvind, Foto: Stefan Bremer
1979
Nokia och Salora grundar bolaget Mobira som börjar utveckla NMT-tekniken.
1985
Nokia Abp beslutar att kabelproduktionen i Sundholmen läggs ner i slutet av 1990-talet.
1987
Helsingfors stad ingår ett avtal med Nokia om en förkortning av arrendetiden för Kabelfabrikens tomt samt olika åtgärder kopplade till det. Delar av Kabelfabriken föreslås ska rivas och till de övriga delarna planeras bl.a. skolor, hostell och hotell.
Konstnärer börjar flytta in i den tömda fabriken och bygga om de robusta men rymliga salarna till sina arbetsutrymmen.
1989
Sundholmen ingår i miljöministeriets förteckning över Kulturhistoriskt värdefulla industrimiljöer i Finland.
1990
Föreningen Pro Kabel grundas för att försvara den kultur- och affärsverksamhet som uppstått i Kabelfabriken. I Kabelfabriken verkar cirka 250 hyresgäster / 1 000 personer: bildkonstnärer, fotografer, musiker, papperstillverkare, en ramaffär, en snickarverkstad, ett sätteri, ett tryckeri och ett galleri.
1991
Helsingfors stad med stöd av stadens biträdande stadsdirektör Erkki Tuomioja visar stöd för Pro Kabels mål. Större delen av Kabelfabriken övergår i stadens ägo. Fastighets Ab Kabelhuset grundas för att förvalta byggnaden. Jörn Donner utses till styrelsens första ordförande.
Kirsi Monni dansar på Kabelfabrikens tak. Foto: Stefan Bremer, 1992
1992
De första invånarna flyttar in i Gräsviken som är ett bostadsområde för 9 000 invånare.
Utöver det byggs det kontors- och affärslokaler som inrymmer 5 000 arbetsplatser.
1992–1993
Teatermuseet, Finlands fotografiska museum och Hotell- och restaurangmuseet flyttar in i Kabelfabriken.
1993
Kabelfabriken blir en del av nätverket Trans Europe Halles.
1994
Kabelfabrikens eget bibliotek slår upp sina dörrar. Det är världens första allmänna bibliotek med internetuppkoppling för sina besökare.
Thierry Noir målar Finlands första lagliga och moderna väggmålning Let Us Be Your Mental Dentist i portgången vid Kabelfabriken.
Drive or Die, ett spektakel med hundratals skådespelare, dansare, en symfoniorkester, djur och motorfordon intog Sjökabelhallen år 1994. Foto: Stefan Bremer
2000
Kabelfabriken inför differentierad hyressättning som gör det möjligt för konstnärshyresgäster att betala mindre hyra jämfört med kommersiella aktörer.
2001
Tidigare lagerutrymmen Watti, Käämi och Kela genomgår renovering för mötesbehov.
2005
Källaren i Pannuhalli iståndsätts för kulturbruk.
2008
Renoveringen av fasaden på havssidan blir färdig.
Söderviks gamla gasverk övergår i Fastighet Oy Kabelfabrikens ägo.
2012
En trädgård anläggs på Kabelfabrikens tak för hyresgäster.
2015
Ramavtalet för Tanssin talo (dansens hus) undertecknas.
2016
Verner-bastun byggs på Kabelfabrikens tak.
Bastun har fått sitt namn efter vd Verner Weckman som lät bygga den nuvarande Kabelfabriken. Foto: Kuvio Oy
2017
Projektplanen och det arkitektoniska uttrycket för Tanssin talo offentliggörs.
Kabelfabriken firar sitt 25-årsjubileum och ger ut en historisk översikt ”Kaapeli 25 – Muistikuvia ja muistelmia”.
2018
Festivalen för medie- och kulturproffs LIFT ordnas för första gången.
2019
Byggandet av Tanssin talo inleds med bygg- och anläggningsentreprenad.
Projektet Erövra Kabelfabriken! sparkar igång och innebär att Merikaapelihalli (Sjökabelhallen) kan användas gratis av stadsbor för dans och annan scenkonst.
2020
Grundstenen för Tanssin talo muras.
Konttori vid Kabelfabriken öppnas.
Kabelfabrikens visuella profil förnyas.
2021
Tanssin talo byggprojektet är klart.
2022
Kabelfabrikens ny inglasad huvud ingång och lobby Glasgården öppnas.
Tehtaanmyymälä (fabriksbutiken) och en infopunkt öppnas på Glasgården.
Dansens Hus öppnas 2.2.2022.
-
Huvudbilden på sidan: Suomen Kaapelitehdas Oy 1945, Foto Roos, Helsingfors stadsmuseum